Så kan bostadsbolagen ta vara på sin värdefulla data

Magnus Engström är CTO på den digitala innovationshuben Future Position X, FPX. Ett av hans expertområden är datastrategier, analys och datadriven affärsutveckling. De senaste åren är det här ett fält som fullkomligt exploderat och många branscher gör snabba framsteg. 

Bostadssektorn är en bransch som kanske inte varit först på bollen, men som nu fått upp ordentlig fart. Och här är det framför allt de allmännyttiga, kommunala bostadsbolagen som ligger i framkant. Dels för att flera bolag är stora och har ordentliga resurser, men också för att man kan samverka utan att konkurrera med varandra.

Vi ber Magnus att ge oss en snabbkurs i bostadsbranschens möjligheter med data. Hur börjar man? Hur ska man tänka?

Fyra viktiga områden

– Det kan vara bra att fundera på vilken data man ska samla in. Min erfarenhet är att det handlar om fyra olika delar, säger Magnus Engström och räknar upp områdena:

– Den första delen handlar om ren fastighetsdata. Hur presterar systemen för värme, kyla, energi? Här finns stora möjligheter att optimera drift och förvaltning. Hur kan vi skapa synergier mellan egen data från exempelvis sensorer och öppen data från lantmäteri, smhi och annat? Av naturliga skäl är det i den här änden som många har börjat.

– Det andra området handlar om användardata – information om de som bor i fastigheten och hur de använder den. Här börjar allt fler se stora möjligheter att samla in och analysera användardata. Självklart är det ju viktigt att ha koll på integritetsfrågor när man samlar och analyserar datan, men det är de flesta väl medvetna om. GDPR har ju faktiskt underlättat en del på det här området.

– Det tredje området handlar om samhällsdata. Går det att samla och analysera data som beskriver infrastruktur, detaljplaner, kommuninformation, busslinjer?

– Det fjärde området, som är intressant för många, handlar om att samla data om hur information distribueras. Hur tar man del av internet och TV? Hur når nyheter ut till hyresgästerna?

”Vilken data skulle du helst vilja ha?”

Det handlar om att ha en sund idé redan från början om hur man ska spara och strukturera datan, menar Magnus Engström. Om hur ska man förhålla sig till olika datakällor och skapa en tydlig approach. Det bästa är att ha en tydlig vision, problemformulering eller idé om vad man vill åstadkomma.

– Jag brukar ställa de verksamheter som jag kommer i kontakt med en fråga, som kan vara lite svår att svara på: ”Om jag fick ta del av vilket dataset som helst, vad skulle tillföra mest värde för oss som organisation? Vilken data behöver vi som allra mest?”

– Svaret på den frågan kommer sedan att styra vilka processer och metoder vi väljer för att validera och avgöra om datan har något värde. Här gäller det att tänka verksamhetsnära och inte bli för teoretisk. Datan och informationen ska helst distribueras ut och göras tillgänglig där den gör som mest nytta.

Dra nytta av andras erfarenheter

De möjligheter som öppnar sig genom ett strukturerat och affärssfoksuerat användande av data är oändliga, ur både samhälls- och tjänsteutvecklingsperspektiv.

– Boendet är så stor del av människors liv. Om vi kan hitta sunda sätt att representera boendet i form av data kan det ge mycket bra beslutsunderlag på strategisk nivå. Vi kan utgå från data och fakta när vi utvecklar framtidens städer, istället för att gissa oss fram.

– Men det finns också en enorm potential för bostadsbolagen att utveckla nya tjänster baserade på den data man sitter på. Hur ska tillexempel förväntan på en smart vardag för alla generationer kunna bemötas på ett bra sätt? Hur kan vi öppna för samverkan med andra aktörer i samhället och skapa smarta synergier när det gäller transporter, livsmedel, fritid, distansarbete och annat? När man väl valt plattform är möjligheterna till innovation enorma. Och här måste jag säga att just allmännyttan har ett potentiellt försprång eftersom de inte tjänar på att bygga solitärer, utan tvärt om dra nytta av varandras erfarenheter.